Destination
Dominic Gorham: – Sommerro är den perfekta stormen
Dominic Gorham är en välkänd profil på den internationella nattlivsscenen. I den här exklusiva intervjun avslöjar kungen av fantastisk service några av sina hemligheter, berättar om sina möten med Adele och Obama samt förklarar varför livet på Sommerro är som den perfekta stormen.
Dominic är nio år gammal. Han har på sig utsvängda byxor, ett randigt linne och huvudet pryds av en afro. Hans äldre syskon har ställt till med fest i vardagsrummet i London.
De dansar till Roxy Music, Bowie och poplåtar – bra poplåtar, eftersom det är 1970-talet. Hans pappa har en back med öl och Dominic vill öppna en flaska och servera honom. Han vill vara den som står bakom baren.
Vi frågade honom om han minns första gången han fick känslan av en riktigt bra fest och det var nog där och då som Dominic valde sin väg i livet och karriären.
”Nu har du fått mig att le”, säger Dominic Gorham (59). Han rättar till kavajen och skrattar. Hans bruna ögon är milda och blicken är stadig.
”Jag har aldrig tänkt på det där ögonblicket på det sättet förut.”
Var det då hans passion för fantastisk service föddes?
Var det då han för första gången lockades av att skapa magiska möten mellan människor som ger dem energi och glädje, eftersom musiken, underhållningen och atmosfären är hundra procent rätt?
Mer än 50 år senare träffar vi gästrelationschefen Dominic Gorham på det historiska hotellet Sommerro i Frogner i Oslo. Det nyrenoverade hotellet är det 26:e hotellet, klubben eller restaurangen som han har varit med och öppnat. Redan när vi träffas för första gången i receptionen får vi en känsla av hans unika energi. Ett fast handslag, ett snabbt meddelande på walkie-talkien och sedan ”följ med mig”.
”Det är hektiskt idag”, påpekar han.
Vi följer efter Dominic och hans långa, eleganta dreadlocks. När han öppnar dörren till Ekspedisjonshallen tittar han förväntansfullt på oss. Fotografen brister ut i ett högt ”wow!”. Stämningen vibrerar vid alla borden i brasseriet. Folk skrattar, småpratar och skålar, och det spelas jazz.
”Det är det ordet vi har hört mest sedan vi öppnade Sommerro: ’wow’. Och det är helt rätt”, säger vår värd.
Dominic hälsar på gäster åt höger och vänster medan han eskorterar oss genom lokalen. Utan ansträngning växlar han mellan engelska och franska innan han öppnar en ny dörr. Vi tar plats i rummet ”To Sostre”. Hans telefon blinkar konstant, men Dominic lägger bort den med skärmen nedåt och vrider ner volymen på sin walkie-talkie. Vi serveras te och han frågar oss vad vi vill ha till lunch.
”Jaha, vad ska vi prata om?”
Om Sommerros wow-faktor
Dominic Gorham är född och uppvuxen i London. Han studerade i Wimbledon och på Kingsway Princeton School of Music. Han har lanserat barerna Le Paradis du Fruit, La Mousson, La Casbah, Le China Club och Le What's Up i Paris.
Han tog med sina framgångar till Oslo där han öppnade Aqua, Buddha Bar och Cosmo. De första ställena i den norska huvudstaden som hade en dörrvakt som bestämde vem som fick komma in och inte.
Han introducerade konceptet ”ja eller nej” i Oslos nattliv, så väl som klädkoder och uppförandenormer.
Efter det genomförde han en rad konsultuppdrag innan han sedan började på Strawberry, först på flaggskeppshotellet The Thief och nu på den senaste satsningen, Sommerro.
Jaha, var ska vi börja?
Det här är mannen som i var och varannan mening kan slänga in en historia om när han träffat presidenter och internationella kändisar. Han känner ”alla” och har en fängslande historia och referens till ”allt” i hotell- och nattlivsbranschen.
Dominic är mannen som förälskade sig i Oslo och bestämde sig för att stanna. Nu bor han här med sina tre barn. Han tog med sig en genuin passion för service. Och den har blivit en livsstil. Nu har han bott på Sommerro i fyra månader och blivit en del av hotellet.
”Jag är specialiserad på att öppna nya ställen och jag har gjort det här hela mitt liv. Men som sagt, jag har aldrig upplevt att jag hört ’wow’ så många gånger förut. Gästerna blir helt överväldigade av det vi har skapat. Det här är så unikt och jag har inte hört någonting negativt över huvud taget.”
Hotellet ligger i Oslo Lysverkers tidigare lokaler som byggdes 1931. Hotellet har traditioner och energi i väggarna, påpekar Dominic.
”Den här byggnaden fanns här innan jag föddes, så det här kan inte köpas eller skapas, utan måste få komma till liv med tiden. All ära för det här går till Petter (Stordalen, ägare till Strawberry, red. anm.). Han har utforskat byggnadens innersta väsen och verkligen blåst liv i det igen genom att framhäva dess skönhet och integritet.”
Och när byggnaden är så vördnadsbjudande och har en wow-faktor av så pass hög klass måste personalen också bli en del av hela upplevelsen. Det är här Dominics passion kommer in: service. Alla medarbetare måste ta sig igenom Sommerroskolan, som består av träning och utbildning i den service som krävs inom hotellets kultur.
Det är här 59-åringens genuina berättarförmåga väver samman hela berättelsen utan att vi behöver ställa en enda uppföljningsfråga: service, enkelhet, Madonna, en fiskehistoria och Oslos dörrpolicy.
Det här är receptet för fantastisk service
”Bra service handlar om att vara uppmärksam. De bästa i branschen är de som anpassar sin service beroende på vilka de arbetar med eller serverar."
"Man kan naturligtvis grunderna, som korrekt bordsetikett och så vidare. Men bra service handlar om de som tänker utanför ramarna och vet när de ska kliva tillbaka in i dem.”
Dominic lever upp. Han spelar trumpet med händerna och jämför alltihop med ett jazzband.
”När trumpetaren går fram och spelar ett solo fortsätter resten av bandet att spela. Han kan spela ett fantastiskt solo, så länge han vet när det är dags att komma tillbaka.”
”Du måste hänga med i svängarna också. Man vet ju aldrig vad som kan hända. Återigen, var uppmärksam och följ med, stanna inte och styr inte, utan häng med i svängarna.”
Varför förstod han inte Harvey Specter-killarna?
Dominic använder alla sina sinnen när han organiserar ett evenemang. Han läser av rummet.
”Jag har ett klassiskt exempel. Vi hade ett stort gig här, ett evenemang för en bank. Ett gäng välklädda Harvey Specter-män kom in i rummet (en referens till tv-serien Suits, red. anm.). Man kunde se att de här killarna var världsvana. De hade rest, de drack dry martinis och champagne. Och DJ:n spelade … tja …”
Dominic imiterar en hackig rytm och hummar ”öh öh öh”.
”Liksom, hur kunde han inte läsa av rummet? Hur kunde han misslyckas i det här läget? Spela ”Fly Me to the Moon” eller något som förvandlar rummet till en gala, något retro. Det skulle ha skapat en helt annan atmosfär. En del fattar det här direkt, medan andra behöver lära sig att läsa av rummet.”
Det sista servicetricket 59-åringen ger oss är enkelhet. Han påpekar att det mesta i hans liv är okomplicerat.
”Komplicera inte saker och ting. Jag älskar enkel mat, enkla samtal och att vara uppriktig och rak. Min franska mormor är ett bra exempel. Hon brukade göra salad du tomat. Enligt fransk etikett ska det vara entrée, plat, dessert, och med min mormor så var det så det var. Hon skivade tomaterna, använde en egengjord vinägrett och serverade med en baguette. Och det här är den bästa salad du tomat som finns. Enkelhet.”
”Jag tror att det som ligger bakom min framgång är att jag håller saker enkla. Jag är ärlig och fullständigt närvarande.”
Fisketur med Adele och hennes son
Och det var också enkelheten som gav honom de bästa sittplatserna på Adeles konsert när popstjärnan besökte Norge. Dominic var ansvarig för artisten och frågade vad hon ville göra under sin vistelse. Det viktigaste för Adele var att hennes son hade roligt.
”Jag frågade henne om han hade varit och fiskat förut och det hade han inte. Fiske är min stora passion. Då slappnar jag verkligen av. Så vi tog med dem på en fisketur och pojken fångade en stor fisk. Sen lagade vi och åt den tillsammans.”
”Ni skulle ha sett pojkens ansikte när hans mamma gick upp på scenen för att jobba den kvällen. Det var en fantastisk dag. Då var den här historien den första hon berättade. Och nästa dag var hon i Sverige, råkade träffa Petter Stordalen, berättade om fiskeresan i Norge och att hon bott på The Thief”, säger Dominic och skrattar.
Häng med i svängarna, läs av rummet och enkelhet.
När Madonna blev tvungen att vänta
Men även om Dominic har tagit hand om internationella stjärnor behandlar han alla gäster lika.
För att förstå mer måste vi backa bandet, till tiden i Paris.
”Det var två parisare, syskonen Nicolas och Charlotte Testu, som drev klubben La Mousson. Alla de största kom dit. Och en gång, när Madonna kom dit, blev hon tvungen att vänta. Men det var ju självaste Madonna, eller hur? Det spelade ingen roll. Hon fick något att dricka och blev tvungen att vänta.”
De hade en policy som sa att det inte spelade någon roll vem du var, om du har bokat eller inte, eller om det fanns ett bord ledigt eller inte. ”Du behandlades med respekt, men på lika villkor”, säger Dominic och ler:
”Jag menar, jag vet hur man tar hand om folk, för att jag har träffat Barack Obama, och självklart finns det vissa skillnader – det finns vissa etikettsregler för att visa aktning. Men en person är precis lika viktig vare sig de vill ha en öl eller ett glas champagne. Alla ska välkomnas med samma charm, glädje och bekvämlighet. Det var en viktig läxa som fastnade hos mig."
En annan sak som Dominic tog med sig från Paris var hans dörrpolicy. En av hans många framgångar i Paris var den populära La Casbah som inte ens hade en skylt vid ingången. Han tog med sig den här mystiken till Oslos västra sida och Buddha Bar.
Allt avgörs vid dörren
”Buddha hade den första dörrpolicyn i Oslo. Folk varnade mig och sa att det inte var möjligt. Vänta bara, var mitt svar."
"För saken är den att du har alltid den där killen som står i kön med en varmkorv och en öl som han sedan slänger bort innan han går in på klubben."
Jag hade lagt många år och miljoner på att skapa det här stället, det här fantastiska stället, och jag tänkte inte ha en sådan kö och sådan kundkrets.
"Så jag bad killen med korven och ölen att gå hem. Men budskapet levererades alltid på ett artigt och respektfullt sätt.”
Dominic påpekar att det alltid handlar om dörren. Hur du reglerar entrén avgör vad som kommer att hända där inne.
”Man kan tillföra väldigt mycket genom att skapa stämning vid dörren. Man hälsar folk välkomna, pratar med dem och ser till att de ser bra ut när de går in – kanske snyggar till skjortan och slipsen lite."
"På vägen in skapar jag den ”vibb” som får en att känna att det är speciellt vid entrén och då blir saker och ting speciella där inne också."
"Det handlar om att vara smart vid dörren. Stå inte med en varmkorv och en öl i handen”, säger han och skrattar:
”Och Buddha blev en enorm succé. Det var en stor klubb med fullt hus sju dagar i veckan.”
Sommerro
Medan Dominic delade med sig av berättelser och minnen fick vi en fullständig rundtur av Sommerro. Vi besökte biorummet, där du kan äta lunch och njuta av gamla klassiker med popcorn i handen. Vi var även uppe på taket och såg utomhuspoolen och utsikten från Frida Ronges restaurang Izakaya. Och vi beundrade art deco-interiören i Vestkantbadet.
Nu är vi tillbaka vid entrén, där vi började. Dominic hamnade aldrig bakom en bar. Han är mer som en regissör med en walkie-talkie i handen, en dörrvakt med koll på alla gäster, eller en kapten som styr sitt skepp genom en storm. För det är så han beskriver Sommerro. Hotellet med gäster och personal från hela världen, från
Sverige och Frogner till Argentina och Tyskland. Det är en blandning av vördnad, impulser, flörtande, klass och en rytm som flödar ut från den väl utförda servicen.
”Det här är den perfekta stormen. Tricket är att hänga med i svängarna”, säger kaptenen.
